God afton,
Dagen började med en promenad till den bortspolade byn nedanför hotellet, ingenting fanns egentligen kvar. Någon hade försökt bygga upp sitt boende igen men det såg inte mycket ut för världen.
Alla i byn närmare 1000 personer har flyttat närmare hotellet på en stor yta som ägs av kommunen, där såg det nästan bättre ut än tidigare. I samband med översvämningen förlorade de flesta allt men nu har alla i den nya byn fått hjälp av kommunen med presseningar som tak och till och med gemensamma toaletter som dom inte hade tidigare. Barnen har fått kläder från hjälporganisationer och alla tyckte var kul att vi kom tillbaka och brydde oss.
Jag måste berätta om bilfärden igår från Nairobi till Garissa den, var en upplevelse. Ju längre bort från Nairobi man kommer desto mer elände ser man. En del herdar, som vallar sina kor och getter vid sidan av vägen, är kanske inte mer än 10 år och då kan det vara upp till 30 djur. Småflickor som rullar sina vattendunkar, dom är för tunga att bära , utmed vägen bara några meter från bilarna. Du ser aldrig en man med gula vattendunkar, om det skulle hända har han i regel ett åsnesläp med vattendunkarna på vagnen.
Att det tidigare var lite farligt att ta bilen mellan Nairobi och Garissa har dom löst med polis- och militärkontroller. Under dom 36 milen hade vi nio poliskontroller och två militärkontroller. Polisen känns okej, men när militären stoppar dig med kpist och täckt ansikte är du inte kaxig.
Vi var en kort stund tidigt i förmiddags på flickskolan för att säga hej och att vi kommer tillbaka för lite fotboll, volleyboll och badminton. Flickorna mår mycket bra, inga som helst problem, jag återkommer om det.
Vi träffade också Abdullahi rektorn på skolan och fick bland annat ta del budgeten för 2024, jag åtkommer om det också när jag läst på lite mer.
I morgon skall vi bland annat till sjukhuset.
Allt gott och bästa hälsningar från Garissa.
Bosse